När sabbaten var över och redan när solen gick upp gick Maria från Magdala och två andra kvinnor till graven för att smörja kroppen med välluktande salvor och kryddor och svepa honom. Men de hade stort bekymmer för den tunga stenen. Vem skulle rulla undan den åt dem?
Men det var ett onödigt bekymmer, stenen var redan undanrullad när de kom fram. De gick in i graven och till höger satt en ung man i vit fotsid dräkt. De blev panikslagna. Men han lugnade dem:
”Var inte rädda. Ni söker efter Jesus från Nasaret, han som blev korsfäst. Han är inte här. Han har uppstått! Se, här är platsen där han blev lagd. Men gå och säg till Petrus och de andra lärjungarna att han går före dem till Galileen där de ska få se honom.”
Kvinnorna lämnade graven och sprang därifrån. De var utom sig av skräck, och sa därför ingenting till någon. Maria sparng i alla fall till lärjungarna och Petrus och Johannes följde med tillbaka och såg att graven var tom.
Maria gick tillbaka och grät vid graven. En man tilltalade henne. Hon trodde det var trädgårdsmästaren för hon kände inte igen honom. ”Om du burir bort honom så säg var du lagt honom.” ”Maria” sa han och då kände hon genast igen honom. ”Gå till lärjungarna och säg att jag lever, jag stiger upp till himmelen. Till er fader och min fader, er Gud och min Gud.”
Maria från Magdala gick till lärjungarna. De trodde henne inte. Men han visade sig också för två lärjungar som var gående ut på landet. Inte heller de blev trodda.
Då visade sig Jesus för de elva när de åt tillsammans. Han förebrådde dem för att de inte hade trott på dem som sagt att han levde.
Markusevangeliet 16:1-14
Johannesevangeliet 20: 1-18
Kristenhetens största dag. Den mäktigaste festen och största firandet. Denna dag är trons födelsedag. Jesus uppståndelse är den händelse som hela kyrkans liv bygger på. Allt annat som berättas om Jesus, hans lära och hans under, saknar betydelse om han inte hade uppstått som segrare ur döden
kyrksyster 
[…] De trodde inte sina ögon […]