Vi hade tålt mer, sa hon

Var idag på en tillställning. Mitt emot satt en dam som varit på en friluftsgudstjänst i trakten. Hon tillhör nog inte de som går i kyrkan varje söndag. Snarare en av de som man riktar sig till, grannarna till de i vilkens trädgård man är.

Men hon, och även en annan dam som varit på samma gudstjänst, tyckte det var tunt. Det var ju inget om Gud. Det tyckte dom att de kunde ha tålt att höra. Men trevligt hade det varit. Fin musik. Men prästens tal var skralt. Bara uppfodrande.

Så blir det när man anpassar sig till vad man tror folk vill höra. Lite allmän morallära toppad med ”älska dig själv”-klyschor. Vill man höra det kan man gå på ett föredrag av nån kändis och betala 650 kr… och om jobbet betalar kostar det 1500.

Read Full Post »

Om hemligheter

Svenska dagbladet har på nätet en frågelåda med svar. Uppförandekoden. Idag läste jag om vännen som bävade inför att upplysa sin vän om att hon hade en annan mor än den som fanns på papperet. https://www.svd.se/avsloja-hemligheten-som-jag-burit-pa-i-alla-ar

(Jag får inte till hur man länkar. Så dumt.)

Jag har tystnadsplikt. Det är bra. Men ibland kan den kännas som något som skadar mer än den hjälper. Tänker speciellt på en man vars livshistoria jag delat. I ett helt annat sammanhang möttes vi igen. Han var mycket ifrågasatt där. Man förstod sig inte på honom. Jag visste det de inte visste. Men fick inte ens avslöja att jag samtalat med honom. Hade omgivningen vetat hade de kanske hjälpt honom och inte fördömt.

Read Full Post »

Hänryckningens tid

Så kallas ofta pingsthelgen, Det är en vanlig bröllopsdag eller konfirmationsdag.

Men det är också en stor kyrklig helg. Jesus dog på långfredagen och uppstod påskdagen. Under fyrtio dagar visade han sig för lärjungarna. En gång för så många som 500. På Kristi himmelsfärdsdag återvände han till sin Faders hus. Tio dagar senare händer det han lovat. Den helige Ande faller över lärjungarna. Tungor av eld visar sig och lärjungarna börjar tala språk de inte visste att de kunde. Folket förundrades över att få höra var och en på sitt språk.

Ur detta föddes kyrkan. Lärjungarna vandrade ut i den då kända världen och predikade om Jesus. Budskapet lever ännu i vår tid.

Read Full Post »

Avkristning

Tidningen Dagen har idag rubriker om kristendomens avvecklande i Europa. I Sverige säger sig 75 % vara utan tro.

Att kyrkorna gapar tomma har väl alla som någon gång går dit sett. Men det finns undantag. På en del ställen har man satsat på barn och familjegudstjänster. Då kommer även föräldrarna. På andra ställen har man stort musikutbud. Och en och annan levande församling finns faktiskt också.

Allt fler växer upp utan att komma i kontakt med kyrkan eller tron. De lär sig att det är kufar som är kristna. Skolan bejakar i regel den synen.

Men om de som faktiskt är kristna lever det kristna livet i ödmjukhet och inkännande är det missionerande. Att inte försöka övertyga utan att bara stå för sin sak. Människan förvandlas av att be, gå till nattvarden och ha någon att dela sina tankar med. När andra märker att det är nåt särskilt kring en kristen blir de nyfikna.

Read Full Post »

Att våga…

…tro. Att orka tro. Läste ett gammalt inlägg jag skrivit om bibelsyn. Och inser att det är svårt att tro. Både när livet är gott och när allt går emot oss. Många kommentarer uttryckte sin svårighet att tro på den bibeltolkning de fått med sig i livet. Mina svar var inte så eleganta.

Ibland står bibeln i vägen för tron. Ibland står ”Jesus” i vägen för Jesus. Kan man tro på alla sidor av Gud?

Jag utgår ifrån att ingen tror på en gubbe på ett moln. Den bilden har dock ett par generationer barn fått med sig, En sådan föreställning rasar naturligtvis ihop av sin egen omöjlighet. Gud finns inte uppe i himmelen, Han finns mitt ibland oss och i våra hjärtan. Han omsluter oss. Jesus är en annan sida av Gud. Lite sträv, men full av kärlek till människorna, så stark att han dör för oss. Helig Ande är den tredje personen i Gud. Den manande rösten, den som leder oss och lär oss. Som finns i sakramenten. Som finns i högtidlighet och i vardag. Som ibland talar genom en förkunnare.

Det är den bild Bibeln ger. Men allt för många har inte läst sin Bibel utan skaffat sig en vrångbild. Om de läst har de tagit nån rad här och där för att kunna haka upp sig på. För de vill inte tro. Många har kämpat för att nå en tro de aldrig fått. När de resignerar kan två saker ske – antingen så lämnar man allt i besvikelse och ilska – eller så lämnar man sig utan förbehåll till Gud. Det är insikten om den egna oförmågan som gör att vi förstår vad Jesus gjort för oss. Och att det var nödvändigt.

Ingen orkar tro av egen kraft. Vi är svaga. Släpp alla krav och alla bilder. Fall rakt ut, Jesus möter dig!

Då bli det inte längre en kamp med samvetet och förmågan att alltid göra rätt. Många säger att de tror på sig själva. Om de följer sitt hjärta blir det bra. De tycker sig inte behöva Gud. De är sin egen gud. Och är helt blinda för sina brister eller tonar ner dom, förlåter sig själva. Det finns inget större än de själva.

Men den levande tron förändrar människan. Högmodet vänds till Ödmjukhet. Och det finns inget som inte Jesus förlåter.

 

 

 

 

 

 

Read Full Post »

Det där med att respektera andras tro

Vad vi tror på är ständigt i debatt, på ett eller annat sätt. Ska vi tro på vetenskapen, på humanisterna? På Jesus, Buddha eller Muhammed? Kanske rent av på satanisterna? För att inte glömma Asa-tron. Är alla livsåskådningar lika bra?

Vi ska respektera och försvara allas frihet att välja tro. Sveriges lag garanterar religionsfrihet. Så länge ingen tar skada. Man kan t ex inte blota och offra människor. Just nu diskuteras ju omskärelsen av judiska och muslimska pojkar. Det finns också en hädelselag som säger att man inte får göra narr av det som är heligt för vissa. Den hänger muslimer upp om någon gör ett porträtt av Muhammed. Kristna bryr sig mindre för sånt, men blir ofta sårade av felaktig information om oss. Och beskyllningar. Det finns problem i kyrkan, det innebär inte att kristendomen är ond.

Men hur är det då med livsåskådningarna?

År alla lika bra eller lika dåliga?

Att respektera är en sak, att anamma en annan. Jag har inte problem med andra livsåskådningar. Men lite ledsen att de går miste om nåt stort. För mig är kristendomen rätt. Egentligen har jag svårt att tala om religion i samband med Gud. Kristendom är egentligen ingen religion utan en relation. En Gud som blivit människa och öppnat himmelen för oss. ”Ingen kommer till Gud utom genom mig”.

Jesus är det unika med kristen tro. Andra livsåskådningar erkänner inte honom som Gud och frälsare. Man väljer bort den stora gåvan och den stora sanningen. Därför räcker de inte till.

Vill bara lägga till att det finns inte några större avgrunder mellan vetenskap och tro.

 

Read Full Post »

Kao och Förnöjsam pappa

De bad mig skriva lite om två olika frågor. Kao först. Hon frågade mig om vad Jesus skulle säga om vår värld idag. Det kan bara bli ”tror och tycker”. Mina tankar är inte Guds. Men Jesus talade många gånger om att vara barmhärtig, gudaktig och tänka på andra.

Bergspredikan innehåller många förmaningar. Matteus kap 5-7. Vi kan inte fullfölja alla alldeles själva. Men i Jesu efterföljelse ändras vårt beteende. Men bergspredikan innehåller kravet att vara fullkomlig som Gud. Det kan ingen. Därför måste Jesu gärning räcka även åt oss. Jag tror att han är bedrövad över att så många förnekar Gud. Både ateister och andra religioner. Han är ledsen över att så få vill ta emot honom och den frälsning han erbjuder. Kanske han t o m tycker att människor är dumma i huvudet som inte tar emot det som erbjuds gratis. Jag tror att han sörjer över hur vi människor behandlar varandra och jorden vi bor på. Skilsmässor och otukt ser han nog inte gott åt. Vi är alldeles för lössläppta.  Och vi låter folk vara hungriga och hemlösa.

Men Gud är allsmäktig, och allt som sker har Gud på något sätt tillåtet. Vi har fri vilja och den gör att vi alltför ofta uppträder illa och skadar andra. Men om vi vore marionetter vore vi inte människor. Och det var just människor han ville ha. Och allt finns tillslut i Guds plan.

Förnöjsampappa undrar över varför man ska dölja för de ena handen vad den andra gör. I återkommande berättelser manar Jesus till goda gärningar i det fördolda. Varför? Vi har nära till högmodet. Det är så lätt att börja prata om hur mycket man ger eller hur man hjälper. Och så blir man stolt och ser ner på andra. Sundast är att vara glad över att man fått möjligheten att hjälpa, men hålla det för sig själv. Definitivt inte rida på det.

Read Full Post »

Sex o sånt

Sex och samlevnad är inte så lätt att samtala om i kyrkans värld. Inte utanför den heller.

Vissa människor blir kallade till celibat. Det betyder total avhållsamhet från sexuella kontakter. För ordensliv betyder det ibland också personlig vänskap. Det är olika hur stränga ordnarna är. Men sex är ju naturligtvis otänkbart. Men nära vänskap mellan individer i klostret kan störa gemenskapen med alla. Därför uppmuntras inte detta.

Traditionellt har kyrkorna lärt avhållsamhet före äktenskap. Men det har väl luckrats upp något. Men ännu lär vi att sex hör samman i det fasta förhållandet. Bibeln är mycket tydlig i att man inte kan byta partner hur som helst. Otukt är en allvarlig synd.

Homosexualitet var på Paulus tid i regel ett sätt för unga män att få en karriär i statliga sammanhang. De blev ”stjärtgossar” hos någon som kunde hjälpa dem fram. Fullständigt vidrigt. Det vet vi. Men vi vet inte om det fanns genuina livslånga och trogna relationer med samma kön. Vi vet inte vad Paulus fördömde.

Ja, det finns nog fler moralfrågor kring sex, samlevnad och skilsmässor. Man får kommentera om man vill.

Read Full Post »

Sjukas smörjelser

Det är midsommarafton. Vi väntar på några av våra barn. Men vägen är avstängd efter olycka. Så vi får se hur de kan ta sig fram.

Under tiden kan jag skriva något om sjukas smörjelse.

I den katolska världen har det blivit ”sista smörjelsen”. Man smörjer alltså inför döden. Så var det naturligtvis inte från början. Bibeln säger att när man är sjuk ska man kalla på de äldste så att de kan be och smörja med olja.

Det förekommer i den lutherska kyrkan. I ett tidigare inlägg har jag oroat mig för vad det blir om detta sker offentligt i gudstjänsten.

Men som en del av den enskilda själavården är det en annan sak. Att man i tysthet smörjer barn är också ok. Jag har varit med om under i sådana fall.

Evangeliet i detta är att Gud lovat sin välsignelse. Ibland blir personen frisk. Eller kan lättare klara sin sjukdom. Ibland händer inget alls. Det kan vi inte förstå. Men Gud har sin plan för varje människa. Även sjukdom kan bli till välsignelse och en hjälp bort från annat som är destruktivt. Bara vi aktar oss för att tro att all sorg och smärta har en mening, Meningen måste vi själva skapa.

Men våga kalla på prästen…

Read Full Post »

Klyschor

Blir så trött på alla glada tillrop. Eller ogenomtänkta förhoppningar.

”Det löser sig ju alltid tillslut”. Säg det till fångarna i nazityskland. Eller till min biologiska mormor som dog 27 år gammal i barnsäng och efterlämnade man och sex barn.

Nej, det löser sig inte alltid till det bästa. I mormors fall kom det en ny kvinna. Så visst löste det sig. Men inte för henne.

”Det finns en mening med allt”

Det finns inte alltid en mening. När ondskan slår till är den alltid meningslös. Det finns ingen mening med att kvinnor mördas av sina män. Det finns ingen mening med trafikolyckan som gör barn föräldralösa.

”Jag lyssnar till mitt hjärta, då blir det rätt”

Hur många har inte i sitt hjärta fördömt andra, varit kärlekslösa eller rent av våldsamma. Många misshandlare säger ju att deras hjärta sa att de skulle slå. Och vet du med säkerhet att du inte har dolda och onda djup i din själ?

När ska vi våga se verkligen som den är? Och söka efter Guds nåd som är det enda som håller för evigheten. Vad vi än gjort. Som människa kan det vara svårt att förlåta. Men Gud förlåter alltid den som ångrar sig och tar sitt ansvar för det man gjort.

Read Full Post »