Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for the ‘samhälle’ Category

… det är någon annan än chefen som styr? Det är nog ganska vanligt att chefen kan sitt jobb men inte har förmågan att leda. Då uppstår det småpåvar som drar sin egen linje och påverkar hela arbetsplatsen.

Det är i min erfarenhet någon ganska långt ner på avlöningslistan. Vaktmästare, assistenter eller någon liknande. De kompenserar sig själva genom att skrämmas, förtala eller ställa till med scener Får alla att gå på tå för att undvika bråk, För man förlorar ändå alltid. Ofta hamnar någon i kläm mellan chefen och den självutnämnde och blir slagfält.

Chefen anar men förtränger ofta problemen. Njuter istället av sin titel och sin lön. Låter aldrig något komma upp till ytan. Den oskyldige får ofta skulden så kan chefen skärma av sig.

Berätta gärna om era erfarenheter!

 

Annonser

Read Full Post »

Har just tittat på Uppdrag granskning på Svt play. Om Daniel som dog efter bältesläggning inom psykiatrin. 42 timmar låg han fastspänd och när han steg upp dog han av blodpropp. Jag har aldrig varit inne på en psykavdelning. Men jag kan föreställa mig när det blir kris mellan patient och vårdare att då är patienten helt i underläge. Han/hon ska fostras till att vara lugn och inte visa sitt dåliga mående. Psykiatrin är inriktad på att med olika metoder ta ner människan. Bältesläggning, isolering och en del av medicineringen används som straff.

Jag har ibland depressioner. Tyvärr kan jag inte säga att jag fått så mycket hjälp för det av vården. I bästa fall vänlighet och mediciner. Jag har skickats runt i vårdsystemet bland allmänläkare och psykiatrin. Träffat kuratorer. Men inget har hjälpt. Den enda fungerade hjälp har jag fått av honom som i bloggen kallas biktfadern. Han har lyssnat tålmodigt, han har accepterat att jag under en tid blev beroende av honom för det reparerade en del av mitt inre. Han har sagt sanningar, hört min bikt och smort mig med olja. Närhet och tillit måste få finnas om man ska bli bättre. Blir man lyssnad till börjar man sen att lyssna. Alla präster och diakoner är inte lämpade för samtal. En del är gränslösa eller självupptagna. Man kan få leta lite för att hitta rätt person.

Sen funderar jag över den vård jag fick på sjukhuset i höstas. Jag låg en månad i sängen utan att jag fick stiga upp. Inte bältad men instängd mellan grindar som jag inte kunde öppna. Klart jag blev orolig. Jag var traumatiserad efter tiden i respirator. Hade ont. Men blev åthutad hela tiden. Inga mediciner varken för psyket eller för värken. Ingen hand att hålla när det var som värst. De antidepressiva drog de undan alltihop på en gång. Också livsfarligt.

Efteråt inser jag att jag kunde dött av blodpropp

Read Full Post »

… det var vad jag behövde. Vi har varit på Gran Canaria en vecka. Jag har inte tagit många bilder. Och jag tror ni har sett hotellområden förr.

Vi var med på en busstur till en liten stad som enligt presentationen skulle likna Venedig. Det är så att jag har varit i originalet så jag kunde ganska fort konstatera att det inte var så stora likheter. Som vanligt gick det ut på att sälja.

Annars bodde vi på ett bra hotell i Maspalmas (heter det så?). Vädret var fint hela tiden. Lite blåst sista kvällen. Som varmast var det 30 grader, oftast låg temperaturen på 23-24. Värmen mjukade upp min stela kropp. Jag kunde gå bättre, röra fingrarna lättare. Men känner ju att fingrarna stelnat till idag. Bada klarade jag bara med makens hjälp. I 26- gradigt vatten.

På påskdagen tog vi en taxi till katedralen där det var mässa på norska. Mer än 200 personer hade slutit upp. Det var en fin gudstjänst. Mannen min vaer så tilfreds me att få sjunge de norske psalmerna ijen. En go prekken ackurat.

Men jag kunde inte slå ifrån mig att Kanarieöarna är totalt beroende av turismen. Fabrikerna är få och lantbruket reducerat till tomatodlingar ungefär. Vad skulle hända om något inträffade, krig, askmoln, flygförbud eller nåt annat? Om turismen försvinner kan dom inte försörja sig.  Allt är så exploaterat. När det var kris i Spanien för några år sedan hade folk inte råd att flyga till sitt inhemska paradis. Det slog hårt mot sysselsättningen.

Det går färjor mellan öarna, men om det finns möjlighet att komma från Europa med båt vet jag inte. Men det skulle bli en lång resa från Sverige i alla fall.

 

Och så är Lill-Babs död. 80 år är ändå en god ålder. Men visst var hon folkkär och en duktig artist. Även om min musiksmak är en annan.

Read Full Post »

Så är internet installerat och TV. Men vi måste köpa till några svenska kanaler. Så vi kan kanske få lite hum om vad som händer i Sverige.

Det är kolossalt vackert här. Havsutsikt och vyer av berg. Men det sägs att vintern kommer tidigt. Ingen snö, men isande kyla och blåst. Och mörker.

Vi är på samma breddgrad som Arjeplog där vi tillbringade några år i vår ungdom. Men där var det snö från oktober till skolavslutningen. Här är vi för nära golfströmmen. Det blir inte så kallt egentligen, men eftersom det blåser blir det isigt i alla fall.

Försöker läsa in mig på det ämne jag ska skriva om. Men idag var det svårt att läsa på svenska medan folk pratade norska i rummet bredvid. Och det går ändå sakta för mig. Försöker att inte bli helt passiviserad. Men krafterna är inte så stora.

Eftersom jag ännu inte har arbete här får jag inget personnummer. Det är lite knepigt. Jag är som utanför samhället. Får bara stanna sex månader. Så det är möjligt att jag får åka hem sista februari.

Read Full Post »

Det blev en konstig midsommarafton. En blev sjuk och de andra fastnade på E4 och fick backa tillbaka till en avfart för att bara vända och åka hem igen.

Vi fick därför fira midsommar själva i halvtaskigt väder. Men gott om mat hade vi!  Och jag plockade in jasmin och rosor från trädgården. Till en fin bukett och härliga dofter.

Det kommer att ta tid innan vägen öppnas igen. Det finns alternativa vägar om man vet var de går. Men det tar lång tid. Sen finns ju tåget.

Read Full Post »

Med knapp marginal vann sidan som vill att GB lämnar EU. Det kommer att få konsekvenser för oss alla. Vilka vet vi inte just nu.

Jag röstade för Sverige i EU. Röstade för euron. För jag tror på att Europa måste enas för att hålla stånd mot USA o Ryssland. Och kanske Kina. Jag har varit trygg när vi bilat runt i Europa. Vi är i Unionen. Och har gladeligen skickat mina barn på äventyr så länge de stannat inom EU.

Minns när vi kom från Indien första gången. Vi landade på Heathrow. Där fanns en sån där dricksfontän. Och jag drack girigt när jag förstod att här är vattnet ok. Min känsla var ”hemma i Unionen”. Här är jag trygg.

Vi har varit i England fler gånger än jag kan räkna. En återkommande vårresa. Åkt runt, mött människor. Trivts. Klart vi kan åka dit även i fortsättningen. Men mycket som ex sjukvård är osäkrare.

Och spricker EU som en del befarar blir livet osäkrare för hela Europa.

Read Full Post »

Hon blev 96 år. Ett långt och innehållsrikt liv hade hon levt. Fram till hennes sista månader bodde hon i sin lägenhet. Hon hade lite hemtjänst, men klarade sig bra själv. Hon hade varit mycket aktiv i kyrkan. Som kyrkvärd och ledamot i kyrkorådet. Hon blev mångas förtrogna.

Jag besökte henne regelbundet. Det tyckte hon om. Ibland släpade jag med nån praktikant. Hon förstod precis vad de behövde och var både vänlig och bjöd på sig själv i de stunderna. Många gånger gick jag till henne med tankar och bekymmer. Och fick goda råd och omsorg.

Men hon hade diabetes. Och fick ett bensår som inte läkte. Distriktssköterskorna kom regelbundet och la om hennes ben. Till sist blev det i alla fall en plats på korttidsboendet. Hon trivdes inte alls. Och såret blev allt värre. Det blev kallbrand. Hon led nåt fruktansvärt. Jag var chockad av att man i vårt moderna samhälle kan låta någon ligga och dö i fruktansvärda plågor. Inte få tillräcklig smärtlindring, Alla försökte stoppa om henne. Men täcket över såren ökade naturligtvis smärtan.

Hennes familj var där. Jag kom ett par gånger per dag för att avlösa. Sjöng och bad. Kanske jag skulle begripit att ställa krav på smärtlindring. Men jag fattade nog inte helt då att hon hade så ont. Trodde hon yrade.

Det har gått år sedan dess. Men ändå tänker jag på det.

Read Full Post »

Older Posts »