Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Häromkvällen blev jag uppringd av en telefonförsäljare som representerade Svenska kyrkans internationella arbete. Damen läste upp ett formulär som gick ut på att det var så synd om någon grupp just då. Hon malde på och tiggde pengar. Eftersom hon visste att jag brukade ge. Till slut klippte jag av med att jag faktiskt ger en hel del till det internationella arbetet och att det här var ett meningslöst samtal.

Jag blev illa till mods. Ska kyrkan göra så här? Försöka utnyttja de som redan ger för att få in mer. Och det är ju så känsligt, för vem av oss ger tillräckligt? Även om vi gav allt vi äger skulle det inte räcka till att avhjälpa världens nöd. Det är så billigt att spela på det dåliga samvetet.

Det finns andra organisationer som också tigger med tvivelaktiga metoder. Och jag blir så less och vet inte om jag alls vill stödja något om det bara innebär att jag får telefonkrav och brevkrav?

Annonser

Påven i Lund

Det går knappast att sätta ord på det som hände i Lund denna dag. Aldrig förr har en påve varit i Lunds domkyrka. Att han skulle komma för att fira reformationen är så osannolikt att man knappt kan tro det. Det blev en stark manifestation omkring det som enar. Om ordet och dopet och trosbekännelsen.

Och längtan efter gemenskap kring nattvarden. Kanske kommer det i vår levnadstid. Påven var ju tydlig i sin tro på att lutherska kyrkan ska få full gemenskap med den katolska. Den ortodoxa är också på väg att godta den katolska efter 1000 år.

De frikyrkliga rörelserna vet jag inte var vi har. Många baptister har svårt att förstå de gamla kyrkorna. Och känner ingen längtan efter förening. I bloggvärlden har jag mött många frikyrkliga som tar kraftigt avstånd från de gamla kyrkorna. Men vi har inte råd att strida syskon emellan. Vi måste förenas som ett tecken för världen.

 

Reformationen

Den ska firas i år. 500 år. Ingen finns som kan berätta hur det verkligen gick till.

Till Lund kommer självaste påven Franciskus. För att fira att en del av kyrkan bröt sig loss och bildade eget. Egentligen lite speciellt, faktiskt. Men katolska kyrkan har i nutid gett Martin Luther rätt i mycket. Hans syn på rättfärdigheten till exempel. Det är tron som frälser, inte gärningarna. avlatshandeln som Luther kämpade emot är avskaffad sen århundraden. Den djupaste skillnaden idag är nattvardssynen. Katolikerna hävdar att bröd och vin blir Jesu kropp o blod. Medan lutheraner säger att det är kropp och blod i  med och under bröd och vins gestalt.

Det kommer att bli Tv…

Brundöysund

Jag har inte ens tagit några bilder. Det fanns inget att fotografera. Vi for dit igår. Tittade på stan, åkte ut ”Hattorget”. En märklig fjällformation med ett håll mitt i. Men det var rullande stenar på vägen upp så vi insåg att vi måste vända. Vi är för gamla för sånt.

På kvällen åt vi lutfisk! Ja, den har premiär nu här. Fisken var ok men den badade i skirat smör och fläskfett. Klibbiga tärningar av fläsk simmade runt. Ärtpuré, mer smör, sirap, brunost, senap mm var tillbehör. Nja, då är nog den svenska varianten med vitsås bättre. Vi brukar ha tärnat bacon som fått rinna av ordentligt. Lättkokta ärtor.

Frukosten var ätbar. Men ingen lyxkänsla alls.

Högmässan blev ganska lång. Det var två barndop och en barnkör som sjöng. Ganska högkyrkligt stuk. Fint. Prästen sjöng mycket vackert. I Norge kan den sångkunnige prästen sjunga nästan allt i gudstjänsten. Inte gärna predikan förståss.

Lunch vid Laxforsen. Fin utsikt, men vi kom inte fram till någonstans att fotografera.

Söndag

Fortfarande har jag svårt att förstå allt som sägs med den dialekt som talas här. Lite svårt också med TV. Men jag läser tidningen och förstår allt. Och jag förstår textade program.

Gudstjänsten har i stort sett samma utformning som i Svenska kyrkan. Det är små detaljer som skiljer. Saker kommer i lite olika följd. Man klämtar klockan före och efter gudstjänsten. Idag var det dop och även missionsföredrag så det blev ganska långt. Men det var fler människor än det brukar vara i Sverige.

Jag kommer att vänja mig. Men snart måste jag åka hem för att jobba om jag inte får en tjänst här. Och för att arbetsträna.

För första gången…

… en litteraturpristagare som jag sett live!

Sex o sånt

Sex och samlevnad är inte så lätt att samtala om i kyrkans värld. Inte utanför den heller.

Vissa människor blir kallade till celibat. Det betyder total avhållsamhet från sexuella kontakter. För ordensliv betyder det ibland också personlig vänskap. Det är olika hur stränga ordnarna är. Men sex är ju naturligtvis otänkbart. Men nära vänskap mellan individer i klostret kan störa gemenskapen med alla. Därför uppmuntras inte detta.

Traditionellt har kyrkorna lärt avhållsamhet före äktenskap. Men det har väl luckrats upp något. Men ännu lär vi att sex hör samman i det fasta förhållandet. Bibeln är mycket tydlig i att man inte kan byta partner hur som helst. Otukt är en allvarlig synd.

Homosexualitet var på Paulus tid i regel ett sätt för unga män att få en karriär i statliga sammanhang. De blev ”stjärtgossar” hos någon som kunde hjälpa dem fram. Fullständigt vidrigt. Det vet vi. Men vi vet inte om det fanns genuina livslånga och trogna relationer med samma kön. Vi vet inte vad Paulus fördömde.

Ja, det finns nog fler moralfrågor kring sex, samlevnad och skilsmässor. Man får kommentera om man vill.