Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘diakoni’

Biskopen hade inbjudit till diakonsamling i stiftsstaden. Det blev en tidig morgon eftersom jag har ca två timmars resa dit. Dagen var fylld av föredrag. Vi fick höra något om psykosens insida. Vi fick höra om sociala företag och om kyrkan som välfärdsaktör. Till sist ett tal av biskopen om att vara kyrka.

Det var varmt och skönt och vi drog oss utomhus när det var paus.

La märke till det stora antal tiggare som nu finns i staden.

Och känner att efter mer än fyra år i stiftet så har jag inte kommit in bland kollegerna. Det är få jag känner förutom de från mitt kontrakt. I mitt förra stift var jag mitt i gemenskapen på något vis. Fast det tog väl några år…

Read Full Post »

Det är svårt att veta vad man ska ha på sig. Vädret är ett på morgonen, ett annat mitt på dagen och när kvällen kommer så blir det kyligare. Det är lager på lager som gäller.

Besök på äldreboendet på förmiddagen. Bara några få med på samlingen. Ändå ett gott samtal. Men det blir allt svårare att avgöra om mina besök är ett mervärde, eller bara ett störande av ordningen. Jag har nog tillfört saker, men när personalen anammat mina idéer om hur man stimulerar minnet hos dementa så klarar de sig utmärkt utan mig. Enligt min filosofi kring diakoni så ska man antingen göra de insatser som annars inte görs, vara pionjäer inom det sociala – eller så ska man var tydligt kristet profilerad.

Det gör att jag känner att mina besök och samtal måste bli mer andliga. Det är det mervärdet jag kan tillföra nu. Men det är svårt. Svårt att hitta det som kan väcka samtalet. Det är ingen poäng att predika i de lägena. Det gör vi på gudstjänsterna. Roligt att se att det kommer lite fler till dom i alla fall.

Sen har jag förberett gudstjänster. Ordnat lite med sommarens resor för pensionärerna… googlat lite inför en personalresa.

Sen eftermiddag samlades syföreningen. Ganska avslappat. Skönt så. Vi har en duktig pianist i gruppen som spelade en stund för oss. Frösö blomster och Månskenssonaten.

Det blev 10 timmars arbetsdag.

Read Full Post »

Det skapar känslor när en församling väljer att renovera en orgel för fyra miljoner, samtidigt som tre diakoner fått sluta på grund av sparbeting.

Det visar något av dilemmet Svenska kyrkan står i. En missljudande orgel märks. Det blir pinsamt, tungt och svårt att fira gudstjänst, ha konserter, förrättningar… Det ger missnöjda ”kunder” och det har kyrkan inte råd med. Församlingen har inget val där hotet om fler utträden hela tiden hänger i luften. Församlingen måste tillfredsställa medelklassens förväntningar så att de fortsätter betala sin kyrkoavgift. Och fortsätter använda sig av kyrkans tjänster.

Diakonernas löner betalas ur en annan del av budgeten, därför behöver man inte få omedelbart dåligt samvete. Men även här har ”kunderna” åsikter. De vill att kyrkans diakoni ska finnas där för de mest utsatta. Men de sätter sig inte in i hur svårt det idag är för diakonerna att finnas för de mest utsatta. De vet inte hur marginaliserad kyrkan är, de vet inte hur svårt det är att skilja på de förslagna och de i nöd.

Men diakoner bär och bär. Sina egna usla arbetsvillkor likaväl som dysfunktionella arbetsplatser och en mängd människor vars liv havererat. Kyrkan i övrigt har övergett de svaga. Och överger sina egna när kraften sinar. Bara diakoner kan aldrig neka hjälp. Oavsett klockslag, oavsett den egna situationen, förväntas vi ställa upp.

Men det är inte ”fint”. Det är slit och för tidig död. Och inget som skapar inkomster för kyrkan.

Read Full Post »

Det där med spel, lotteri, tävling kan man ta in hur mycket pengar som helst på. Jag är lite dubbel inför att vi med lotterier samlar in tusentals kronor till både inhemsk som internationell diakoni.

Förr sydde syföreningarna fina handarbeten, tiggde ihop gåvor från företagare och privatpersoner och hade auktion. Eller basar. Men sånt är helt omöjligt idag. Det som en gång var ett folknöje i byarna samlar inte ens syföreningsdamernas egna familjer längre. Därför har de flesta slutat med dessa tillställningar.

Men att i stället lotta ut det man sytt, tiggt ihop, fått fungerar fantastiskt. Folk är beredda att köpa hur många lotter som helst. Efterfrågan är större än tillgången oavsett hur många lotter vi har. Folk köper vid dörren, på sammankomster, arbetsplatser…

Att anordna en eftermiddag med olika lotterier, tävlingar och kaffe samlar plötsligt fullt hus.

Men att sälja varor från/till förmån för Svenska kyrkans internationella arbete( nyss ”Hela världen” och dessförinnan ”Lutherhjälpen”) är trögt. Om vi fick in 5000 på lotter och tävlingar så fick vi knappt 200 på försäljning av julkort, tändsticksaskar och röda aidsband… då fick man ändå en hel bunt julkort för 20 kr… tre askar med långa tändstickor för samma pris… och utsökta fina små pärlbroderade, handgjorda ”rödabandet mot aids” för 10 kr st…

Vilka mekanismer styr vår vilja att hjälpa?

 

Read Full Post »

« Newer Posts