68 kuvert

Så många har jag dukat till i eftermiddag. Dessförinnan hade vaktmästaren och jag möblerat om hela församlingshemmet. Det känns i kroppen ikväll. Samtidigt som det är nåt skönt med att ha jobbat fysiskt. Och att ha gjort något färdigt.

Ibland tänker jag hur skönt det skulle vara med ett jobb man utförde mellan 8-5 och inte behövde fundera över när man är ledig. Vi får naturligtvis alltid höra att vi ska vila när vi är lediga. Men man tar jobbet med hem. Det hjälps inte. Det maler där om man skulle gjort si eller så. Blev det nu fel, eller? När ska jag hinna… Har jag koll på… Speciellt på detta nya jobb. Inte lika mycket på tidigare tjänster.

Men i morgon har vi stor fest för alla som fyllt 75, 80, 85, 90 och däröver sista kvartalet. Det är väl en förenkling mot att man tidigare gjorde hembesök och uppvaktade. Själv tycker jag att det är bättre med ett hembesök, man lär känna församlingen, man finner de ensamma, många vill berätta om sitt liv. Men jag förstår att man inte kan hinna besöka alla dessa.

Read Full Post »

På restaurangen

Det är märkligt att kunna ta tåget till stan. Träffa lillpojken som fyller år. Gå på en bättre restaurang och ta tåget tillbaka. Så okomplicerat.

Av en slump valde vi Oxelblom på Skånegatan 51. Jag brukar inte göra reklam, men den här restaurangen var nåt speciellt. Mysig miljö, med gamla stilmöbler i mitten och mer traditionella bord runt omkring. Vi kom tidigt, men medan vi åt fylldes lokalen efterhand. En meny med landskapsrätter och svenska råvaror. Jag valde kräftor med västerbottenspaj till förrätt. Vildsvinsstek till huvudrätt. Hjortron med ostkaka till dessert. Sällskapet valde lite annorlunda. Förrätten kunde vara något med lingon och rårakor tror jag. Stekt abborre kunde man få som huvudrätt t ex.

Snyggt upplagt, inga jätteportioner vilket jag uppskattar, och så vällagat! Trevlig personal förstärkte upplevelsen.

Och så det som jag brukar bedöma stället efter: toaletterna var fräscha…

Read Full Post »

Livets gång

Idag för 28 år sedan låg jag och vred mig i eftervärkens tortyr. På morgonen hade jag fött ett välskapat gossebarn. Mitt sladdbarn.

Så fort åren gått. Även om pojken själv säger att han känner som sig som ungefär 23…

Man är barn och ungdom längre idag. Skaffar familj senare i livet. Men i min ungdom var familjebildandet centralt. Det uppmanades till och med. Vi var studenter när vi fick vårt första barn. Hyran fick vi betalt i stort sett genom generösa bostadsbidrag. Vi fick extra studielån… allt sånt är borta. En oplanerad graviditet kan bli en katastrof. Senare infördes flerbarnstiläggen som gynnade oss. Tyvärr fick vi också vara med om när barnbidrag och bostadstillägg avskaffades eller sänktes rejält. Det tog hårt i vår ekonomi.

Jag gifte mig när jag var 21, fick mitt första barn som 23-åring. Sen två till snabbt. För att sen vänta några år. Jag har naturligtvis fått offra en del. Jag fick inga vilda studentår. Men det hade jag rasat av mig tidigare i min värstingtid.

Men med den alltid ökande medellivslängden väntar de flesta ”till sen” med både studier och familjebildande. Vet inte om det är så bra…

Read Full Post »