Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘förföljelser’

Det är riskfyllt att vara kristen. I Sverige finns det diskriminering och misstänkliggöranden. Men det är ljusår emellan det och vad kristna kan utsättas för i militanta muslimska länder. Eller t ex Nordkorea.

Det kan också vara kärvt kristna emellan. Katolska kyrkan och den ortodoxa anser sig ofta som den enda rätta vägen. Karismatiska rörelser dömer inte sällan ut andra kristna.

Men man måste få utöva sin tro utan att bli förföljd. Man måste rent av få tro sig äga sanningen, så länge det inte leder till våld. Men samtidigt måste man kunna samtala om olikheterna. Det ödmjuka samtalet om tro och religion är sällsynt idag. Utbytet av erfarenheter saknar man.

Read Full Post »

Mitt försök att i ett inlägg ställa frågor till mig själv och er om vad som händer där IS(islamiska staten)går fram misslyckades. När jag publicerade försvann texten. Bara rubriken publicerades. Jag vet inte om det var ett handhavarefel eller Guds ingripande.

Får försöka att på nytt formulera mig.

Det vi får höra via medier ska vi möta med sund skeptis. Vi vet att det finns många beroenden, och medier är inte alltid fria från påtryckninger och kanske inte heller från egna ställningstaganden.

Men det vi hör från områden där IS nu går fram är fruktansvärda vittnesbörd.

Vad får unga män att ansluta sig till denna terrororganisation? Vi vet att även svenska muslimer reser dit för att strida. Det är lätt att bara se muslimer som hemska människor som borde utrotas. Eller i alla fall utvisas från vår trygga idyll. Åkesson önskar att de ska fara dit och inte återkomma. Dit där islamister härjar. Far dit och kom inte tillbaka, säger han.

Som om det skulle lösa något.

Far de dit och många fler så kanske de får framgång. Vad händer då i den så kallade fria världen? Kommer de då inte tillbaka mer taggade och med fler terrordåd i tankarna?

Någonstans har vi felat i vårt möte med de arabiska kulturerna. Det går inte att bara säga att de är onda. Hur blev de det i så fall?

Men vi sitter i en rävsax. Vi måste få igång en dialog med respekt från alla sidor.

USA försöker nu en militär lösning. Det är möjligt att de kan besegra IS. Men vad kommer sen? Nästa grupp av besvikna arga unga män?

Gud, förbarma dig över oss.

Kyrie eleison.

 

Read Full Post »

Jihadistterrorister driver bort kristna från Mosul. Bit för bit tränger Isis fram och sprider skräck i Irak. En enorm utrensning pågår. Och världen tiger. Det är assyrier som i  många generationer levt i området som nu drivs bort. Kristendomens tidigaste utbredning hotar nu att tömmas på kristna.

De flesta assyriska kristna lär numera finnas i Södertälje. Kan jag inte bekräfta, men nog är det troligt.

Tyvärr anser ju en del att det bara är att konvertera till Islam så kan man vara kvar. En del ser i detta ett bevis på att all religion är av ondo. Men det är inte bara religion, det är etniska grupper och ekonomiska klasser. Den kristna tron är djupt känd och den enda  tryggheten man har kvar när ens värld raseras. Ingen ska tvingas överge sin tro eller tvingas in i någon tro. Det hör till de mänskliga rättigheterna. All religionsförföljelse är ett brott.

Kristna förföljs i många länder. Men det väcker ingen reaktion hos oss.

Read Full Post »

Det känns som om Gud lagt kristen enhet särskilt på mitt hjärta. Det provocerar. För alltför många kristna vill stå närmast Gud. Det skapar ångest att konfronteras med att andra kan ha andra åsikter och erfarenheter. Man fastnar i detaljfrågor. Från min egen erfarenhet av väckelsetider vet jag att det ofta kommer till en detalj som man betonar, men inte får respons på från den etablerade rörelsen. Alltså förstärks denna skiljefråga och man börjar snart kalla de som inte hänger på denna skiljefråga för ”dem som det inte är helt klart för”. Sen är inte steget långt till splittringen och nya församlingsbyggen. Några går till de gamla kyrkorna, andra startar eget… och tyvärr en inte helt obetydlig grupp lämnar allt i djup besvikelse.

Det är enkelt att säga att var och en får ta ansvar för sin andliga utveckling, samtidigt som man förklarar sin egen väg som den enda. Det är att backa från sitt ansvar för dem man är en fader eller moder för. För har man gått på den där detaljen/skiljelinjen och dragits med in i något så blir det ett tomrum och en kris när den som man undervisats av går en annan väg och förklarar det han predikat förut som något som nu inte längre håller.

Vi lever i en värld där det blir allt svårare att vara kristen. Ute i världen förföljs och dödas kristna för sin tro. I vårt land finns starka krafter för att begränsa kristnas möjlighet att påverka samhället. Det är groteskt att man i denna situation ska gräla om bibelverser, dopsyn och gudstjänstordningar. Vi är inte överens om allt. Kan aldrig bli. Men vi kan älska varandra trots detta.

Jesus är vårt centrum. Låt honom få vara det!!! Han kommer snart tillbaka.

Read Full Post »