Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘friluftsgudstjänst’

Det har gått flera söndagar nu utan gudstjänstbesök. Vår närmaste kyrka har bara friluftsgudstjänster på platser vi inte hittar till. Andra församlingar har gudstjänster typ i ”Anderssons trädgård”. Trevligt för de invigda. Och jag vet att den typen av gudstjänst får grannarna att komma.

Men vi som är nya här? Eller turisterna? Hur hittar man en helt vanlig högmässa i en kyrka under sommarmånaderna?

Annonser

Read Full Post »

Smockfullt blev det. Så fullt så att vi inte vågade tända ljus. Ute småregnade det mellan skyfallen. Det gick inte att ha friluftsgudstjänst. Vi fick vara inne i den gamla genuina hembygdsgården. Alla fick inte sittplats.

Jag talade om brödet. Detta under. Har ni nån gång funderat över hur många moment det är mellan fröet som sås och smörgåsen vi äter?  Forskning eller kunskap genom misslyckanden? Med något undantag har alla kulturer haft någon form av bröd. Innuiterna(eskimåerna) är det enda folk jag vet som inte haft bröd. Brödet har uppfunnits många gånger, om det inte var så att det tillhör det allra ursprungligaste hos oss.

Jesus mättar femtusen män vilket innebär femtusen familjer. Osannolikt säger många. Men det fanns vittnen. Många var ju där. Brödundret är verkligt men samtidigt en fingervisning mot att Kristus blir brödet för vår överlevnad. Jesus bryter brödet och det räcker åt alla. Som på skärtorsdagskvällen och som i Emmaus där de två lärjungarna först kände igen Jesus när han delade brödet.

Kristi kropp i nattvardsbrödet för att visa att även det vardagligaste är välsignat och kan användas i Guds rike. Gud kommer i det enklaste och inte i de stora tingen.

Jesus, livets bröd, är brutet för vår skull. Till försoning och upprättelse.

Read Full Post »

idag har jag åkt slalom mellan regnskurarna och surfat på molntäcket. Men jag kom dit jag skulle och det gjorde andra också. Förmiddagen var regnig och jag fick ta mig ut till bilen med alla väskor i ena handen och paraplyet i det andra. Ja, ni vet man ska ha handväska, portfölj och NK-bagen innehållande röklin och stola. Av nån anledning anses det självklart att prästen ska ha liturgiska plagg i sin storlek i alla kyrkor. Men som diakon får man en uppsättning och får släpa runt den.

Jag befarade mässfall. Den lilla kyrkan där i den alltmer avfolkade byn har sällan många gudstjänstdeltagare. Idag regnade det och i eftermiddag hade vi en ”publikdragare”. Men se där, när klockan slog elva hade fem personer infunnit sig, så vi kunde ha vår gudstjänst. Kände att min predikan idag ”tog”, det blev andäktigt.

Timmarna till nästa gudstjänst ägnade jag åt att vika in predikotursblad i församlingsbladet. En ostburgare hämtade jag på den lokala syltan. Det fick bli min lunch.

Friluftsgudstjänsten på eftermiddagen drog betydligt mer folk. 30 sa kyrkvärden, men jag tror- när jag tänker att det var fullsatt och det var tre långbord – att det måste ha varit minst 40. Vi höll till i en lada på en större gård. ”Alla” från byn var där och en hel del annat folk också. En kortare variant av gudstjänst, med kända och lättsjungna psalmer. Sen blev det kyrkkaffe. Jag insåg att jag redan fått i mig för många kalorier och ingen trugade så jag hoppade över kaffebrödet trots att det såg gott ut.

Min bil är förskräckligt smutsig efter turer på grusvägar och vattenfyllda gårdsplaner. Tur jag inte tvättade den i veckan.

Read Full Post »

Så har jag tjänstgjort ännu en söndag. Förmiddagsgudstjänsten var i vår största kyrka. Det blir ganska tydligt där att det är glest i bänkarna. Vi hade tre tacksägelser, tror inte det hänt någon gång förr medan jag varit här. Tacksägelse innebär att vi läser upp namnet på den/de som dött. Vi ber en bön och låter klockorna ringa en stund. Oftast är de anhöriga med. Men av de tre idag var det bara en familj som kom. Men förutom dem var det min man och de som var vaktisar och kyrkvärd och litet barn.

Tyvärr är det bara att konstatera att vissa gudstjänster på vissa platser samlar inget folk längre. Då var det annorlunda på eftermiddagen. Då hade vi stugmöte hemma oss en familj. Det kom fler än det var dukat för. Men alla var vana kyrkobesökare. Det är sällan eller aldrig det kommer någon utanför kretsarna en sån gång. Så detta med stugmöten och friluftsgudstjänster i nåns trädgård har två sidor. Man samlar många, ibland också grannar som annars inte går. Trevlighetsfaktorn är stor. Men det kommer inga turister eller nyinflyttade eller sökare. Både inkluderande och exkluderande på en gång.

Min predikan handlade om gåvorna som getts åt församlingen. Att förlåta synder, förmana syndare, förbönens kraft. Att förlåtelsen finns i församlingen därför att Jesus är där två eller tre samlas i hans namn.

Vi hade idag en viktig kollekt. Den gick till Svenska kyrkans internationella arbete. Riktat denna gång till arbetet mot kvinnlig könsstympning i Tanzania. I Tanzania kämpar unga kvinnor själva för att undgå omskärelse, det är tufft. De får ofta rymma undan ritualen, de riskerar utstötning. Svenska kyrkan stöder dem och hjälper dem. Och arbetar med att sprida kunskap och insikt om det lidande man utsätter unga kvinnor för. Det finns hopp om att få stopp på grymheterna.

Ännu en vecka är jag vikarierande chef. Det är inte så betungande. Speciellt som det inte är så många som jobbar just nu.

Read Full Post »

Söndag och gudstjänster. Kl 11 i medeltidskyrkan. Inte fullt men ändå hyfsat med folk. Dagens ämne är ”Goda förvaltare”. Talade om att förvalta vår jord, våra tillgångar och vårt ansvar. Speciellt ansvaret att föra tron vidare. Det är en stor gåva vi fått. Ju mer man anförtrots desto större ansvar.

På eftermiddagen var det friluftsgudstjänst. Detta sommarfenomen i kyrkan. Egentligen tycker jag att det är ganska jobbigt. Man ska ha med hela batteriet ut nånstans i bushen eller till någons trädgård. Ingen som inte tillhör de invigda hittar dit. Men sen finns j andra sidan. Folk i grannskapet som annars inte går ”ställer upp”.

Idag var det lite magiskt. Regnet började vid tvåtiden. Tilltog och avtog. Vågade vi tro att det skulle hålla uppe? Plan B var kyrkan. Internet sa att det skulle regna fån halv fyra och hela kvällen. Alltså beslöt vi kyrkan. Väl där sken solen! Nytt beslut vi satsar på gården 2,5 km bort dit vi annonserat. Det var mörka moln från alla håll. Men den timme vi hade gudstjänst och drack kaffe var det ett hål i molntäcket precis över oss!

Sen har jag navigerat genom regnmolnen och förbi husvagnarna hela vägen upp genom landet.

Read Full Post »

Den pensionerade prästen som tjänstgjorde var lite småmysig och humoristisk. Han handskades bra med både dopbarnet och hennes syskon och kusiner. Lite oväntat så tog en av dopbarnets morbröder över pianot medan den andre morbrodern sjöng om att en ängel har landat. Riktigt bra faktiskt!

Det är roligt när det är lite folk i kyrkan och det var det. Härligt när psalmsången lyfter. Nattvardsgästerna var många.

Senare i eftermiddag hade jag sommarens sista friluftsgudstjänst. Denna gång under taket av ett partytält. Även till denna gudstjänst hade det kommit en del människor. PRO-sångarna var med och sjöng. Och det blev kaffe efteråt. Den enda söndagen i augusti utan regn…

Jag vet inte var min predikan landade. Ingen reste sig och gick i protest i alla fall. Men en och annan skruvade på sig, andra tittade ner i marken, få vågade möta min blick. Jag tror att allvaret i den gick fram. Men få människor vill höra det allvarliga, de vill ha en trevlig stund och höra om hur Gud skapat vår värld så vacker och att vi därför ska unna oss att njuta och ta hand om våra nära… för Gud älskar oss alla kravlöst… Man vill ha ett budskap som inget kräver, som inte förpliktigar, som inte sticker i samvetet.

Många i kyrkan tror att folk ska komma tillbaka bara vi slutar vara kontroversiella. Vi ska bjuda på musik och trevlighet och ”må-braföredrag”. Inget som utmanar, inget som svider.

Vi kan inte konkurrera i underhållningsbranschen. Det blir bara löjligt om vi gör det. Vi kan hålla hur många föredrag som helst på temat ”ta hand om dig” men folk betalar hellre 350 kr för att höra nån halvkändis säga det. Kyrkan kan bara vara kyrka, med allt vad det innebär. Vi har vår liturgi, våra sakrament och vi har Guds ord. Vi kan ge ett möte med Gud, vi kan undervisa om det sanna livet, vi kan predika förlåtelse och en ny chans, vi kan varna och förmana. Vi har bönen och förbönen, hoppet. I kyrkan finns så mycket att hämta.

Det är bara ytligheten som inte finner någon näring.

Och ytlighet är vad många vill ha.

Read Full Post »