Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘heberlein’

Hos Leo Holter fortsätter debatten om de fejkade själavårdssamtalen. Jag kommenterade där:

Vi är tyvärr många som har känt oss/känner oss ovälkomna och vilsna i den kyrka vi döpts in i, konfirmerats i, gift oss i, vigts till tjänst för. Jag kan förstå dem som konverterar till Katolska kyrkan. Där är det trots allt ganska tillåtande.

Jag har misslyckats ibland. Trots god utbildning och lång erfarenhet kan samtal ta fel vändning. Men även ett gott samtal kan bli en katastrof om någon spelar in det och sen väljer hur man klipper ihop det.

Liten saidstepp:

Det måste varit i mellanstadiet vi fick se ett skolTvprogram. Dåvarande stasministern Tage Erlander medverkade. Man gjorde en intervju med honom och så visade man den först korrekt. För att sen klippa om den för att få en helt annan intervju. Det som Erlander sa i denna version var häpnadsväckande saker. Minns inte vad, men minns hur skrämmande det var när frågor och svar tumlats runt.
Programmet avslutades med att statsministern uppmanade oss att vara kritiska till vad som sägs. Alltid vara skeptiska. Tänka själva.

Det gjorde starkt intryck på mig.

Ann Heberlein har jag förr ansett som en klok och eftertänksam dr i etik. Hon har haft snabba och pricksäkra svar på tal. Men i det här har hon inte funnit den rätta tonen. Hon ser inte dilemmat utan går igång på betafrågan om homosexualitet.

Hon talar om kränkning. Men hon kränker en hel yrkeskår med sin svepande fråga om prästers lämplighet i själavården. Naturligtvis finns det mer begåvade än andra. Men överlag är kompetensen stor.

Sen undrar jag om hon menar att de här prästerna istället för att möta smärta, börja där konfidenten är, lyssna in och ge hopp, skulle skickat grabben till psykakuten?

Läs gärna mitt tidigare inlägg

Read Full Post »

Idag anser väl de flesta av oss att rasbiologi är förkastligt. Vi anser alla människor ha lika värde. Under första delen av 1900-talet var synen annorlunda. Rasbiologin ansågs vara vetenskap och därmed helt ok. Man mätte skallar och avgjorde vilka raser som var livsdugliga. Man steriliserade ”tattare” och andra föraktade medborgare. Det var den grogrund i vilken nazismen kunde växa sig stark. Hitler uppfann inte rasföraktet och talet om den ariska rasen. Han bara spann vidare på det vetenskapen hävdade.

Ann Heberlein skriver i DN om den gamla synen som kommer åter. Hon hänvisar till gamla forskare som ansåg att man kunde av en persons utseende avgöra om han/hon var våldsam. Det hävdades för 300 år sedan, men likväl igen på 1900-talet. Vissa skulle vara födda till ogärningsmän. Det personliga ansvaret var därmed avskaffat. En oerhört mörk människosyn som Heberlein går emot. Hon reagerar mot att även modern forskning hänvisar till gener när det gäller aggressiva handlingar.

Maria Schottenius tar också upp frågan om människan bara är ett djur drivet av sina instinkter. Hon vidrör samvetsfrågan om hur man beter sig om man inte tycker som den grupp man tillhör. Står samvetet fritt då, eller följer man mönstret? Hon hänvisar till Kierkegaard och hans tankar kring samvetet:

Kierkegaard tror att vi alla är utrustade med ett samvete, som leder oss till vad som är rätt och fel, om vi lyssnar på allvar. Och för att det ska vara meningsfullt för oss att ta ansvar måste vi acceptera att tillvaron är moralisk och etisk till sin natur.

Jag ser omedelbart en serie invändningar mot detta, en männi­skas tankar är alltid förankrade i sin tid och sin kultur, och kan inte ges universella anspråk.

Ändå har jag, här och nu, svårt att se något bättre alternativ.”

Detta efter att hon presenterat ett par fall där människor hamnat i total utsatthet efter att drevet gått och ingen vågat stå upp för den oskyldigt utpekade.

Heberleine tror på evangeliet om omvändelse, hon ser behovet av nåd. Schottenius är sekulariserad och ser det olösliga i frågan.

Människan är fallen, världen är brusten, ondskan finns i oss alla. Människan är under vissa omständigheter beredda till vilka illdåd som helst. Bara anledningen är tillräckligt bra. T ex att ”så tycker ju alla”. Eller om det gynnar ens ekonomi, karriär och anseende. Kan man peka ut en syndabock så kan man slippa egna skuldkänslor. Samvetet är lättpåverkat. Det moderna sättet idag att ”lyssna till mig själv” leder bara in i egoism. Det är ett fantastiskt bra sätt att aldrig behöva ta ansvar. Inget utanför mig själv kan döma mig. Därför kan jag göra vad som helst. Där varken lag eller moral längre har betydelse släpps ondskan fri.

Read Full Post »