Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘högmod’

…tro. Att orka tro. Läste ett gammalt inlägg jag skrivit om bibelsyn. Och inser att det är svårt att tro. Både när livet är gott och när allt går emot oss. Många kommentarer uttryckte sin svårighet att tro på den bibeltolkning de fått med sig i livet. Mina svar var inte så eleganta.

Ibland står bibeln i vägen för tron. Ibland står ”Jesus” i vägen för Jesus. Kan man tro på alla sidor av Gud?

Jag utgår ifrån att ingen tror på en gubbe på ett moln. Den bilden har dock ett par generationer barn fått med sig, En sådan föreställning rasar naturligtvis ihop av sin egen omöjlighet. Gud finns inte uppe i himmelen, Han finns mitt ibland oss och i våra hjärtan. Han omsluter oss. Jesus är en annan sida av Gud. Lite sträv, men full av kärlek till människorna, så stark att han dör för oss. Helig Ande är den tredje personen i Gud. Den manande rösten, den som leder oss och lär oss. Som finns i sakramenten. Som finns i högtidlighet och i vardag. Som ibland talar genom en förkunnare.

Det är den bild Bibeln ger. Men allt för många har inte läst sin Bibel utan skaffat sig en vrångbild. Om de läst har de tagit nån rad här och där för att kunna haka upp sig på. För de vill inte tro. Många har kämpat för att nå en tro de aldrig fått. När de resignerar kan två saker ske – antingen så lämnar man allt i besvikelse och ilska – eller så lämnar man sig utan förbehåll till Gud. Det är insikten om den egna oförmågan som gör att vi förstår vad Jesus gjort för oss. Och att det var nödvändigt.

Ingen orkar tro av egen kraft. Vi är svaga. Släpp alla krav och alla bilder. Fall rakt ut, Jesus möter dig!

Då bli det inte längre en kamp med samvetet och förmågan att alltid göra rätt. Många säger att de tror på sig själva. Om de följer sitt hjärta blir det bra. De tycker sig inte behöva Gud. De är sin egen gud. Och är helt blinda för sina brister eller tonar ner dom, förlåter sig själva. Det finns inget större än de själva.

Men den levande tron förändrar människan. Högmodet vänds till Ödmjukhet. Och det finns inget som inte Jesus förlåter.

 

 

 

 

 

 

Read Full Post »

De bad mig skriva lite om två olika frågor. Kao först. Hon frågade mig om vad Jesus skulle säga om vår värld idag. Det kan bara bli ”tror och tycker”. Mina tankar är inte Guds. Men Jesus talade många gånger om att vara barmhärtig, gudaktig och tänka på andra.

Bergspredikan innehåller många förmaningar. Matteus kap 5-7. Vi kan inte fullfölja alla alldeles själva. Men i Jesu efterföljelse ändras vårt beteende. Men bergspredikan innehåller kravet att vara fullkomlig som Gud. Det kan ingen. Därför måste Jesu gärning räcka även åt oss. Jag tror att han är bedrövad över att så många förnekar Gud. Både ateister och andra religioner. Han är ledsen över att så få vill ta emot honom och den frälsning han erbjuder. Kanske han t o m tycker att människor är dumma i huvudet som inte tar emot det som erbjuds gratis. Jag tror att han sörjer över hur vi människor behandlar varandra och jorden vi bor på. Skilsmässor och otukt ser han nog inte gott åt. Vi är alldeles för lössläppta.  Och vi låter folk vara hungriga och hemlösa.

Men Gud är allsmäktig, och allt som sker har Gud på något sätt tillåtet. Vi har fri vilja och den gör att vi alltför ofta uppträder illa och skadar andra. Men om vi vore marionetter vore vi inte människor. Och det var just människor han ville ha. Och allt finns tillslut i Guds plan.

Förnöjsampappa undrar över varför man ska dölja för de ena handen vad den andra gör. I återkommande berättelser manar Jesus till goda gärningar i det fördolda. Varför? Vi har nära till högmodet. Det är så lätt att börja prata om hur mycket man ger eller hur man hjälper. Och så blir man stolt och ser ner på andra. Sundast är att vara glad över att man fått möjligheten att hjälpa, men hålla det för sig själv. Definitivt inte rida på det.

Read Full Post »