Efter mötet med arkitekten och byggfirman som ansvarar för ombyggnad o renovering av det hus från förra sekelskiftet som ska bli vårt hem till sommaren for vi vidare mot stan.
Dottern dammsög krogarna i city och lyckades få ett bord på Köttbaren. Så vi ställde ifrån oss bilen och tog tunnelbanan. Hon väntade på oss där. Efter en stund dök även lillpojken upp. Vi hade en god stund med mycket prat över god mat. Chocken kom när notan kom in. Maten var inte hutlöst dyr. Men mitt enda glas enkelt rödvin kostade 160 kr.
Vi hade upptäckt på t-banan att de nya accesskorten bara kan användas av en person. Inte som de gamla kupongerna där man kunde stämpla för hur många som helst. Hade inte en snäll spärrvakt släppt igenom mig hade jag blivit stående där. Men för tillbakavägen var det bara att köpa ett eget.
Det var trångt i vagnarna. En något berusad person försökte få folk att gå längre ner i gångarna. Problemet var bara att det redan var fullt där med. Då började han hojta om att ingen varit i Japan och alla idioter saknade pass…
Tiggarna var många. T o m på tågen gick de omkring.
kyrksyster 