Det är ett vanligt argument i kampen mot en enskild människa eller grupp… att göra reaktionen på behandlingen till problemet.
Just nu debatteras sexistisk reklam i tidningarna. Det finns de som ser det som den enda hållningen är att inte reagera. Kvinnor som känner sig kränkta ska tiga. Inte låtsas om.
Men all erfarenhet av mobbing säger att det inte går att stänga av sig själv och finna sig i vad som sker. Det är också omgivningens acceptans av mobbingen som skadar mer än själva kränkningen.
När kvinnor förnedras i annonskampanjer är det ett angrepp på kvinnor. Det är givetvis enklast att bara rycka på axlarna. För det är ju inte mig personligen som förnedras, tänker man. Jo, det är faktiskt mig personligen – eftersom jag är kvinna – som man kränker. Det är min integritet och min värdighet man trampar på.