Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘kyrkan’

Häromkvällen blev jag uppringd av en telefonförsäljare som representerade Svenska kyrkans internationella arbete. Damen läste upp ett formulär som gick ut på att det var så synd om någon grupp just då. Hon malde på och tiggde pengar. Eftersom hon visste att jag brukade ge. Till slut klippte jag av med att jag faktiskt ger en hel del till det internationella arbetet och att det här var ett meningslöst samtal.

Jag blev illa till mods. Ska kyrkan göra så här? Försöka utnyttja de som redan ger för att få in mer. Och det är ju så känsligt, för vem av oss ger tillräckligt? Även om vi gav allt vi äger skulle det inte räcka till att avhjälpa världens nöd. Det är så billigt att spela på det dåliga samvetet.

Det finns andra organisationer som också tigger med tvivelaktiga metoder. Och jag blir så less och vet inte om jag alls vill stödja något om det bara innebär att jag får telefonkrav och brevkrav?

Annonser

Read Full Post »

I förra inlägget har det blivit ett samtal i kommentarerna om nattvarden. Ett ämne som berör. Och som behöver samtalas om. Gå gärna dit och häng på.

Här tänkte jag tala om begreppet sakrament. Ett sakrament är en helig handling. Något som härrör från Jesus själv. Som har ett jordiskt tecken och en himmelsk gåva.

I Svenska kyrkan är vi överens om att dop och nattvard är sakrament. Men bikten och sjukas smörjelse kan också av några av oss bekännas  som sakrament. Katolikerna har hela sju sakrament. Äktenskapet, prästvigning och ett till som jag just nu inte kommer på.

Men vad händer i dopet?

Dopet ger helig Ande. Gud tar sin boning i människan som döps. Hon blir en del av Guds familj. Den som är döpt och lever i sitt dop har syndernas förlåtelse. Detta är viktigt. Man kan trampa på sitt dop. Massor av folk gör det. Men dopet kan inte tvättas bort. Som döpt är man ett Guds barn.

Numera är dopet också grunden för medlemskap i kyrkan.

Jesus börjar sin gärning med att döpas av Johannes vid Jordans strand. Behövde Gud själv döpas? Nej, egentligen inte. Han hade inga synder att befrias från. Men när Jesus döps, döps han till sin mänsklighet. När vi döps döps vi till helighet. Därför är och förblir dopet mötesplatsen mellan jord och himmel. Vattnet är det jordiska tecknet och helig ande och löftet om syndernas förlåtelse är den himmelska gåvan.

Read Full Post »

Allt oftare införs nu den frikyrkliga traditionen med personlig förbön under gudstjänsten även i Svenska kyrkan. Till och med smörjer man med olja. Folk står på kö där likaväl som till nattvarden.

Jag är inte bekväm med det. Det är så intimt, så nära, att jag inte klarar det inför allas blickar. Vid något tillfälle som ung fick jag förbön vid altarringen. Det blev inte bra. Jag skämdes över mitt böneämne. Konstigt, men så var det.

För mig är förbönen, bikten och oljan så ihopkopplat med den enskilda själavården. Hos den präst där jag är trygg.

Jag vet att det finns människor som inte vill ta emot nattvarden från kyrkvärden. som kan vara grannen eller chefen på jobbet, typ. När man möter människor med sakramentet är det nakna ansikten många gånger. Jag kan förstå att man inte vill visa det för vem som helst i bekantskapskretsen.

Read Full Post »

Vi har varit på Sundbyholm och firat Valborg. Det var trevligt på många vis. Men biff funkar inte för mig så jag lämnade huvudrätten åt sitt öde. Man fick inte välja meny, utan den var given.

Det var tal och sång av manskör. En eld som bara exploderade i lågor. Ett rum som var gammaldagsinredd. Bubbelbad och fruktfat.

Idag for vi till en landsortskyrka. Jag har redan glömt vad den heter. I Vårfruberga socken i alla fall. Fantastisk kyrka med medeltida målningar. Altarskåp och helgonbilder. En mycket vacker gudstjänst. Svenska kyrkan prövar nu en ny gudstjänstordning. Detta var en variant. Så meditativt. En god predikan om bönen.

Svenska kyrkan är i en omstöpning. Ny gudstjänstordning kommer. Den teologiska diskussion fortgår. Men är inte alltid så öppen man kan önska. Det traditionella ifrågasätts. Om man inte kan förena den tro vi haft i alla tider med nya stråk och spår så kan det inte bli bra. Antingen slänger man ut den tro kyrkan burit sen apostlarnas tid eller så vägrar man möta det språk vi har idag, den tid vi lever i. Det är en stor utmaning. Och ett viktigt böneämne.

Själv är jag trött. Fortfarande vilsen i vad framtiden ska innebära just för mig. Gå tillbaka till för tunga arbetsuppgifter eller smita ut i pension.

Read Full Post »

I slutet på 90-talet – minns inte exakt år – så blev dopet medlemsgrundande i kyrkan. Det innebar att de som föddes inte automatiskt blev tillhöriga längre. Innan blev barnen med om en av föräldrarna var det. Nu antecknades de som medlemmar i väntan på dop. De första av dessa barn har nu blivit myndiga. De stryks om de inte väljer att döpas.

Det var en ganska jobbig debatt omkring den automatiska anslutningen. I stil med LO-medlemmar som kollektivt anslöts till Socialdemokratiska partiet.

Men nu har jag hört folk som tycker att kyrkan gör fel när man slänger ut de odöpta. Eller vägrar kyrklig begravning för icke-tillhöriga. Man ska äta kakan och ändå ha den kvar. Man vill inte betala kyrkoavgift, men ändå få det man vill ha av kyrkan. Det är en service man förväntar sig. Det är ju ändå så sällan man anlitar kyrkan, men när man gör det ska det vara på mina villkor. Att min speciella stund är kyrkans anställdas vardag och arbetstid förstår man inte.

Märkligt nog så sträcker sig präster, musiker och vaktmästare väldigt långt för att möta förväntningar.

Men många präster lider av att få önskemål om att tona ner det där med Gud vid vigslar, dop och begravningar. Kyrkan har en ordning för hur dessa handlingar ska genomföras. Det går inte an att göra på något annat vis. Och varför vill man då ändå ha kyrkan med?

Svenska kyrkan är för mesig och för spretig för att i längden fungera. Jag har gett mitt yrkesliv till denna organisation. Men den är inte längre den kyrka där jag växte upp och inte den kyrka jag gav mina vigningslöften till. Den hoppfullhet vi hade på 70-talet är borta.

Men tron på Kristus hittar alltid sina vägar. Så även om Svenska kyrkan kollapsar inifrån.

 

Read Full Post »

Om man jobbar i kyrkan förväntas man kunna ta allt. Men vi är bara människor vi också. Håller vi inte måttet kan det bli besvärligt.

Min kärlek till Svenska kyrkan är stor. Jag har fått så mycket. Men när jag tänker efter så är det ju enskilda människor som trots kyrkan mött mig där jag är. Samtalat, Bett för mig.

Lever ännu i ett limbo.

Read Full Post »

… med högmässa. Det är första advent och en av kyrkans stora dagar. Färgen på textilierna är vit. Idag är det kyrkans nyår. Ett nytt kyrkoår. Det som det märks i är bland annat att vi byter årgång på texterna. Det finns tre årgångar och nu är det andra årgången vi börjat med.

Kören var med och vi gick in i procession. Jag höll beredelseord och syndabekännelse. Läste två av texterna och höll i förbönen. Delade ut nattvarden och läste tackbönen. Så jag hade ganska många uppgifter. Vi delar allt vi kan dela mellan oss, prästen och jag. Det blev lite missförstånd vid textläsningen. Jag trodde att jag bara skulle läsa GT-texten och kyrkvärden skulle läsa episteln. Det skulle han inte.

Och vid tackbönen efter mässan började jag på fel bön, men fick till det på slutet i alla fall.

Så var det kyrkkaffe. Jag tog mig tid att prata.

Men sen blev det snabba ryck. Dottern hade sms:at att vårt barnbarn skulle vara med i en balettföreställning. Det såg jag inte förrän maken ringde och sa det. Så jag krängde av diakonskjortan och kröp i tunikan igen. Problemet är att det behövs hjälp med att knäppa knappen där bak. Kvar i huset fanns bara vaktmästaren. Så jag fick kila upp till honom. Frågade snällt om han har utbildning som kammarjungfru? Nä, sa han lite frågande. Men jag visade knappen. Han knäppte den åt mig och skrattade lite åt min fråga.

Sen kom maken och hämtade upp mig. Dagen till ära hade jag tagit bilen. Så den står kvar. Får ta den när jag åker hem i morgon. Trots kö i Söderleden så hann vi precis. Jag kom precis till blomsterhandeln när de höll på att stänga. Men ett biträde stoppade jalusien på väg ner och lät mig köpa min blomma.

Det hade precis börjat när jag sjönk ner i min stol.

En fantastisk föreställning av kulturskolan och några inhyrda proffs. Tyvärr så är det nästan uteslutande flickor som dansar. Det var Askungen man dansade. Mest klassiskt men också några moderna inslag. Prinsen dansades av en ung man. Han är professionell och mycket duktig. Det var verkligen en upplevelse.

Vårt barnbarn dansade med några andra flickor i hennes ålder. De framförde en ringdans. Klappade med skorna. Duktigt av småflickor. Hon fick sina blommor och var en riktig primadonna. Sen for vi på restaurang. Hon var så trött så hon tog bara nån tugga på sin pizza.  Hon hade medverkat i två föreställningar i går. Och detta var den andra idag. Hennes morbror hade varit på en. Och hennes moster på en annan.

Hon växer och hon tappar tänder.

Egentligen borde jag förbereda veckans andakter och meditationer. Får se om jag orkar. Morgondagen är späckad och jag är nog lika trött efter den dagen.

Read Full Post »

Older Posts »