Det blev en tidig morgon. Kollektivtrafiken är mer eller mindre inställd, så jag tog för första gången bilen till jobbet. Det är inte långt, och jag skulle bara vara i kyrkan. Parkeringsplats var lättfunnen där.
Jag behövde öva min predikan. Och det är alltid småsaker som ska ordnas. Men till slut började påskdagens mässa. I procession bar vi in och klädde altaret igen. Påskljuset tändes och ropet hördes: ”Kristus är uppstånden” och svaret ”Ja, han är sannerligen uppstånden”.
Kyrkan var välfylld, men inte full. Min uppgift var predikan och utdelandet av bröd och vin. På sistone har jag märkt att jag blir nervös för att tala. Har aldrig känt så förr. Men nu tar det på krafterna. Fick dock en hel del positiv respons efteråt. Men tänker att då är väl det jag säger harmlöst, om ingen blir uppriven liksom…
Sen blev det påsklunch och samvaro.
I eftermiddag har jag träffat yngste sonen en stund.
kyrksyster 