Påven i Lund

Det går knappast att sätta ord på det som hände i Lund denna dag. Aldrig förr har en påve varit i Lunds domkyrka. Att han skulle komma för att fira reformationen är så osannolikt att man knappt kan tro det. Det blev en stark manifestation omkring det som enar. Om ordet och dopet och trosbekännelsen.

Och längtan efter gemenskap kring nattvarden. Kanske kommer det i vår levnadstid. Påven var ju tydlig i sin tro på att lutherska kyrkan ska få full gemenskap med den katolska. Den ortodoxa är också på väg att godta den katolska efter 1000 år.

De frikyrkliga rörelserna vet jag inte var vi har. Många baptister har svårt att förstå de gamla kyrkorna. Och känner ingen längtan efter förening. I bloggvärlden har jag mött många frikyrkliga som tar kraftigt avstånd från de gamla kyrkorna. Men vi har inte råd att strida syskon emellan. Vi måste förenas som ett tecken för världen.

 

Read Full Post »

Reformationen

Den ska firas i år. 500 år. Ingen finns som kan berätta hur det verkligen gick till.

Till Lund kommer självaste påven Franciskus. För att fira att en del av kyrkan bröt sig loss och bildade eget. Egentligen lite speciellt, faktiskt. Men katolska kyrkan har i nutid gett Martin Luther rätt i mycket. Hans syn på rättfärdigheten till exempel. Det är tron som frälser, inte gärningarna. avlatshandeln som Luther kämpade emot är avskaffad sen århundraden. Den djupaste skillnaden idag är nattvardssynen. Katolikerna hävdar att bröd och vin blir Jesu kropp o blod. Medan lutheraner säger att det är kropp och blod i  med och under bröd och vins gestalt.

Det kommer att bli Tv…

Read Full Post »

Om Dagen, evangelisation och påven

Jag prenumererar på E-Dagen. Läste den för en stund sen. Och funderar i denna tidiga morgon på detta med evangelisation. Det vill säga hur man sprider tron bland vanliga halvsekulära västlänningar. Mission använder man sig av när man närmar sig ”hedningar”. Oftast i u-länder.

Jag får lätt ont i magen av de där som ska omvända mig och dränker mig i sina älsklingsuttryck. Det är väl roligt med folk som tror. Men jag ryggar när jag ska klämmas in i nån form. Kanske känner jag mig också ifrågasatt eftersom de här människorna är så trosvissa.

Och om då kristligt förankrade Kyrksyster blir illamående, hur reagerar då inte folk utanför?

Samtidigt så tänker jag… sätter vi vårt ljus under skäppan? Borde vi vara mer aggressivt evangeliserande? Jag personligen är för lågmäld för det. Tror inte jag omvänt en enda människa. Men stöttat många.

Vad stod det i Dagen egentligen? Jo, det var om stora konferenser, om inbjudan på gatan, om storslagen tro. Människor som bara har Gud i ögonen.

Och halvförtäckt kritik mot påvebesöket. Och att man inte tänker bevaka det så mycket. Dagen är inte katolsk utan har rötterna i frikyrkan skriver man.

Jaha… Kanske man inte vill ha mig som läsare. Bara som evangelisationsobjekt. Jag är ju inte frikyrklig.

Read Full Post »

Påven ger hopp

I Svd idag tar man upp ett antal uttalande av det tuffa slaget. Av påven.

Read Full Post »

Reformer

Det blåser nya vindar i Vatikanen. Påven Franciskus har infört ett helt annat liv. Han bor enkelt, han äter med alla andra. Han gör upp med skandalerna. Han öppnar för reformer.

Men detta ser olika ut beroende av från vilken sida man ser saken. De flesta upplever det spännande och hoppfullt. Många är likgiltiga. Men det finns också de som ser med oro på att påven är så normal och vanlig. Han anklagas för populism. Ve er när världen älskar er!

Så är han en förrädare eller en nyskapare?

 

Det är väl inte så många yngre som minns Johannes Paulus 1:e. Han som 1978(?) valdes som efterträdare till Paul VI. Han var en reformivrare och lyckades skaka om rejält det första han gjorde. Men efter en månad som påve dog han helt oväntat. Exakt vad som hände har aldrig klargjorts. Den officiella dödsorsaken sades vara en hjärtinfarkt. Men alltför många menar att han blev mördad. Man måste lyssna på det.

Det är mycket makt där i Vatikanen.

Read Full Post »

En påve är vald!

Vit rök har släppts! En påve är vald. Vi väntar på besked om vem det är. Jag följer frågan här.

Jorge Bergoglio är vald som påve. Han antar namnet Fransiscus.

Det hoppfulla ligger i hans val av påvenamn. Han är från Latinamerika där befrielseteologin är stark. Men det är återigen en gammal man, 76 år.

Hur vi än ser på katolska kyrkan så är påven kristendomens starkaste röst. Det berör oss alla, inte bara 1,2 miljarder katoliker, vad han säger och står för. Vi har alla anledning att be för honom.

Read Full Post »

Världens högsta rang och pensionen

Ja, det har nog påven. Han är bara en av fem mäktigaste, men han är ”finare” än alla statschefer. Blir alltid bäst placerad vid en middag. Kungar bugar och drottningar niger för honom.

Benedictus XVI ska gå i pension. Det är unikt. Hans företrädare kämpade på trots svårt sjuk i Parkinsson. Förr levde folk inte så länge. Inte påvar och kungar heller. De dog ofta mitt i gärningen. Det långsamma åldrandet är ett nytt fenomen. Få var förunnade det för hundra år sen. De flesta ämbetsmän dog på sin post. Pension är ett modernt påfund. När allmän folkpension infördes i Sverige var medellivslängden kortare än pensionsåldern. Det var en liten grupp som fick del av förmånen. Nu för tiden väntar sig alla att få 20 bonusår bekostad av pensionen.

Men för de som nu går i pension och ännu mer för oss som har några år kvar så blir det fattiga år. Inget pensionssystem klarar att försörja folk i flera decennier. Så vi behöver jobba längre. Men då behövs det jobb…

Read Full Post »