Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘rättvisa’

Eftersom de jag tror har intresse redan läst. Tack för fina kommentarer. Men jag vet att utspel kan få motsatt effekt. Plötsligt är jag i alla fall i skärselden. Numera är jag försiktig. Jag vet inte vilka som lurpassar på mig.

Men jag är glad för att jag fick rätt. Lättad över att det inte var bara jag som var dum i huvudet. Utan detta var ett fenomen man kände till.

Read Full Post »

Kao bad mig skriva något om den historien. Det blir ingen djuplodande exeges. Bara det jag vet om honom hämtat ur Bibeln.

Andra Konungaboken daterar Jona till 700-talet f. Kr. Men den bok i GT som bär profetens namn är den enda berättelsen om en profet. De andra profetböckerna är uttalanden av profeter. Någon gång varvade med berättelser.

Det är en berättelse om lydnad och olydnad, om liv och död, brottningen med Gud och bearbetning av Gudsbilderna. Kallelse och uppdrag, mission och inte minst spänningen mellan Guds rättvisa och Guds barmhärtighet. Boken har stor litterär tyngd. Den är välskriven. På ytan en sagoberättelse, men under ytan är det en teologisk pamflett.

Jonas bok har bara fyra kapitel och är snabbt genomläst.

Gud talade till Jona och befallde honom att fara till staden Nineve för att predika för det ogudaktiga folk som levde där. Men Jona flydde åt ett helt annat håll med en båt. En storm seglade upp och fartyget var illa ute. Man kastade lasten överbord och ropade till sina gudar. Jona låg och sov under däck. Men man väckte honom och sa åt honom att be till sin gud. Stormen tilltog och man ansåg att det måste vara någons fel. Man drog lott och den föll på Jona. Som erkände att han var på flykt från Gud och hans uppdrag. De slängde då Jona överbord och i det ögonblicket la sig stormen.

Men Jona svaldes av en stor fisk. I tre dagar och tre nätter var Jona inne i fiskens buk. Jesus talar vid något tillfälle om Jonas tecken. Som Jona var i fiskens buk i tre dagar så skulle han vara i dödens klor i tre dagar.

Jona ropade och bad. Ångrade sig och bad om nåd. Och fisken spydde upp Jona på land. Återigen kom Herrens ord till Jona. Återigen kallelsen att bege sig till Nineve och förkunna Guds ord. Denna gång lydde Jona. Han begav sig till denna stora stad och vandrade på gatorna och predikade. Han profeterade att staden skulle förstöras om 40 dagar. Folket tog honom på allvar och alla började fasta och ångra sina synder. Man klädde sig i säcktyg och slutade  med sitt ogudaktiga liv. Stadens kung steg ner från sin tron satte sig i gruset och befallde alla att sluta med ondska och övergrepp. Kanske Gud skulle se detta och skona dem.

Och Gud förbarmade sig och lät inte det onda ske med staden.

Men Jona blev missnöjd. Han skällde på Gud och försvarade sin flykt. ”Var det inte som jag trodde. Du är nådig och barmhärtig, sen till vrede och rik på kärlek.” Varför skulle han behöva predika ofärd när Gud sen i alla fall räddade staden? Han blev nog utbränd för han önskade sig döden. Han lämnade staden, byggde sig en hydda och väntade på vad som skulle ske.

Herren lät ett kurbitsträd växa upp över Jona. Det gav skugga och Jona uppskattade detta. Men i gryningen nästa dag lät Herren en mask angripa trädet så det vissnade ner. Och solen och vinden angrep Jona så att han höll på att svimma av. Han ville bara dö.

Gud undrade vilka skäl Jona hade till att vara vred. Alla skäl i världen tyckte Jona.

Då talar Gud:

Du bekymrar dig för ett träd som du inte lagt ner något arbete på och som du själv inte fått att växa, som kom till på en natt och försvann på en natt. Skulle då inte jag bekymra mig om Nineve, den stora staden, där det bor över 120 000 människor, som inte ens kan skilja på höger och vänster – och dessutom många djur.”

Vad som hände sen med Jona får vi inte veta. Han kanske gick i terapi och tillfrisknade från sin utmattningsdepression… Eller så fick han väl sjukersättning.

 

Read Full Post »