Ja, det får präster göra ibland numera. För dom har svårt att säga nej när någon de känner från förut ber dem döpa, viga eller begrava.
Förr betalade de som bett om tjänsten för tid och resa. Sen blev det ett hallå utan like i media. Prästerna förbjöds att ta betalt. I stället skulle det ske via kyrkoförvaltningarna. Men då ville inte församlingarna betala för gästande präster. Clearingsystemet utgick från att det var församlingens präster som tjänstgjorde. Inte som exempel brudens konfirmationspräst från annan församling.
kyrksyster 
Ganska knäppt. Förstår inte varför man hittar på såna byråkratiska regler, som verkar fattade långt ifrån verkligheten.
Även om det kanske är värre – med tanke på att SvK-präster är ganska välavlönade – att inte få göra det på sin ordinarie arbetstid utan måsta göra det på fritid, än att inte få betalt.
Om man jämför med andra akademiker är präster dåligt betalda. För att inte tala om diakoner.
Jag tror att det handlar om att präster inte ska ha sidoinkomster. Uppdrag utanför den egna församlingen ingår inte i arbetsuppgifterna och får inte göras på arbetstid. Eller tas betalt för. Prästen äger inte sitt ämbete. Det gör kyrkan.
Oj, nu går jag i försvar för eländet. Typiskt mig.
Diakon är ett klassiskt kvinnoyrke och säkert dåligt betalt. Men präster dåligt betalda jämfört med ”andra akademiker” – vilka då, närmare bestämt? Jovisst går det alltid att hitta någon grupp man anser sig sämre betald än, men här hittar du ett antal exempel på akademiker som har lägre genomsnittslöner än vad präster har. N.b. att frikyrkopastorer i de allra flesta fall (bortsett från i Pingst) har utbildning ungefär motsvarande en prästs.
http://www.kyrkanstidning.se/debatt/kolleger-sank-era-skamligt-hoga-loner
(Artikeln är utformad för att diskutera biskopar och superherdar, och rubriken handlar om dem.)
Mest lackar jag när det pratas om hur fruuuuuktansvärt synd det är om präster pga deras arbetstider som förstör deras äktenskap och jag vet inte vad. Hela den förbenade vården har dåliga arbetstider, väsentligt mycket sämre än prästerna skulle jag säga. För att inte tala om industriarbetare. Dessutom har väl kyrkomusikerna lika dåliga arbetstider och jag har aldrig hört något tjat om det.
En präst har mellan fem och sex års utbildning. Komministerlönerna är inte så höga. Det är superherdarna som plockar hem mest pengar. Bibliotekarier och socialsekreterare har lägre löner. Men inte så lång utbildning. Men ekonomer, ingenjörer, läkare, tandläkare m fl har betydligt bättre betalt.
Frikyrkans behandling av sina pastorer är upprörande. Dåliga löner men stora krav. De är helt utlämnade åt medlemmarna.
Diakonlönerna har blivit bättre sista åren, men är ännu inte ikapp komministrarna.
Alla som går in i ett kyrkligt jobb vet att man får arbeta när andra är lediga. Men det är påfrestande för familjen. Präster är den yrkeskategori i vårt land som skiljer sig oftast. Ganska chockerande faktiskt. När man tänker på vilket budskap som predikas. I min generation har man ju levt med församlingen. Men den nya generationen ser det mer som vilket jobb som helst. Och familjen är oftast inte med i verksamheten som förr. Prästen och familjen bor numera sällan i församlingen utan prästen pendlar. Vilket också påverkar.
Ja, präster idag ser det mer eller mindre som ett jobb. Där skiljer det nog mot frikyrkopastorn. Apropå att präster mår så psykiskt dåligt vore en jämförelse mellan SvK och frikyrka klart intressant. Är inte alls säker på till vilken sidas fördel jämförelsen skulle utfalla… och vilken av inställningarna som leder till bättre/sämre mående.
Ja, det påverkar att jobba konstiga arbetstider. Det gäller som sagt många yrkesgrupper, och att de kyrkligt anställda inte verkar förstå det är irriterande. Hur många procent av en prästs arbetstid sker egentligen på OB-tid? De flesta söndagar plus en eller två kvällar i veckan? Genomsnittlig sjuksköterska med rullande schema dag och kväll, varannan helg, har nog mer. Ingen av dem får ledigt när det infaller röda dagar mitt i veckan.
OK att jag får backa från ”ganska välavlönade” – men tja, det beror på vad man jämför det. Jämfört med mig, absolut (jag har studier jag inte får betalt för). Alla jämför sig med ingenjörer och läkare, inte sant, men det är ju inte så att alla akademikeryrken har de lönerna.
Gymnasielärare läser 5 – 5,5 år, enligt SACO. Jag tror inte de har bättre utdelning per studieår än komministern. Och sjukgymnaster läser väldigt ofta fem, numera (grundexamen tre, men arbetslösheten är stor och för att få jobb öht läser folk in masterexamen). Från SACO:s sajt:
Gymnasielärare – yrkeslärare och lärare i allmänna ämnen
25 år 26 500 kr per månad
35 år 30 500 kr per månad
45 år 32 900 kr per månad
Som pastorsadjunkt kan ingångslönen variera mycket beroende på var i landet du arbetar, men medianlönen ligger på ca 23 000 kr. Medianlönen för en komminister ligger efter 10 år idag på 34 000 kr. För kyrkoherdar ligger motsvarande medianlön på 37 000 kr. [Då mest ”gamla” sortens kyrkoherdar, rimligen.]
Pastorsadjunktönen är väl ett slags ”nybörjarlön”, av ett slag som avskaffats i de flesta yrkesgrupper. Ett stadium som snabbt går över. Betald praktik, eller nåt.
Det är f.ö. gott om branscher där det är kutym att man jobbar över utan att kräva betalt för det. Oskicket började i rätt högavlönade grupper, men har spritt sig ner. På sjukhusen jobbar de väl regelmässigt över lunchen, iaf på många håll. Hos oss, i mitt (riktiga) låglöneyrke, är det oerhört vanligt att skriva lönerapport och läsa jobbmejl på fritiden – utanför en arbetstid som är strikt reglerad. Och arbetsgivaren styr det mycket målmedvetet ditåt. Det gör inte jag, jag vägrar, sånt ska göras på arbetstid, men när saker bara inte funkat har jag ordnat upp det på fritiden.
Ibland tror jag att anställda i Svenska kyrkan lever i tron att svenskt arbetsliv ser ut som det gjorde för 25 år sen. Det gör det inte.
Bortsett från de riktiga låglöneyrkena (där folk dessutom ofta jobbar deltid) hävdar jag fortfarande att det största problemet är att arbetet förväntas och förmodas inkräkta på fritiden. Inte eg. att man inte får betalt för timmarna.
Tja. Jag kommer inte upp på gymnasielärarlönen. Inte alla komministrar heller.
Det gör inte alla gymnasielärare heller.
Sådan är den, statistiken.
Vad gäller diakoner utgår jag från att det är underbetalt. Det är ju ett traditionellt kvinnoyrke. Men nu började vi ju i präständan.
Många arbetar obetalda för obekväm arbetstid idag och det är illa att personer med långa akademiska examina ska ha så dålig lön som de har idag. Men att jobba med människor ger dåligt betalt. Det beror säkert på att målet för t.ex präster och sjukvårdspersonal är människors hälsa och/eller själ – och detta är ”tärande” ur samhällsekonomisk synvinkel – = de genererar inga reda
Ett exempel:Min bror jobbade med att sälja avancerade apparater från företag till företag = han var ”närande” eftersom han och hans kunder genererade varor och pengar. Min bror fick mycket hög lön. Han har 2-årig fackskola som grund och har jobbat sej upp i livet (den s.k långa vägen) . Jag själv arbetade ju hela mitt yrkesliv med människors problem (sjukvård, psykvård, missbruksvård) och tjänade bara en tredjedel av vad han gjorde. Trots gymnasie- och högskolestudier.
Min dotter jobbar på ett försäkringsbolag. Hon är 26 år och har gymnasieutbildning. Hon tjänar idag, efter 1½ år på företaget, lika mycket per månad som jag hade i slutlön efter 25 år inom mitt yrke.
Det är så lönerna sätts. Duglighet och erfarenhet räknas inte in på löneutvecklingen. På lönesättningen. Är du inte ”närande” på krasst ekonomiskt vis så får du alltså en skitlön. Är du i högsta grad ”närande” på det känslomässiga planet så räknas det inte. Vare sej du räddat liv eller inte.
// Kao
Det finns vårdyrken med hög lön. Läkare o barnmorskor t ex.
Ja. De ja.
Präster är välbetalda. En teol.kand. tar fyra år och därtill kommer det ett år på pastoralinstiutet (och tidigare var det bara en termin). Det tar alltså 4½-5 år att bli präst (inte 5-6 år som det stod ovan). Vi komministrar tjänar vanligen runt 30-35.000 (vilket är högre än de flesta gymnasielärare med minst lika lång utbildning). En kyrkoherde har heller inte en medianlön på 37.000 som det stod här ovan (men däremot kanske arbetsledande komministrar). Numera förekommer det väldigt sällan att kyrkoherdar tjänar under 40.000. Även i ett medelstort pastorat på dryga 5.000 kyrkotillhöriga och omkring 20 anställda tjänar vissa kyrkoherdar 50-60.000. Att en kyrkoherde tjänar mer än 20.000 mer än sin komminister (med likvärdig utbildning) och mer än det dubbla än en församlingspedagog är tyvärr inget ovanligt. Prästlönerna i Svenska kyrkan är orimligt höga – tycker jag som ändå själv är präst. Det rimliga vore väl att komministrarna tjänade 25-35.000 och kyrkoherdarna 35-45.000.