Andra dagen på jobbet. Jag har fått nycklar och en dator. Det var vad jag hann på två timmar. Men två timmar är vad jag orkar.
Tänkte idag skriva något om vigsel. Det är ju snart midsommar och högsäsong för brudparen. Allt fler väljer det borgerliga alternativet. Det tar inte många minuter om man inte har en vigselförrättare som vill hålla tal.
Men ännu vill många gifta sig i kyrkan. Där tar vigseln en kvart om man inte har musik. På köpet får man prästen, kantorn och vaktmästaren och den vackra kyrkan.
Varför ska man gifta sig?
Om man är gift har man ett större skydd om något skulle hända. Man ärver varandra. Utan vigsel går allt till barnen eller till föräldrar. Det blir ett uträknande av vem som haft med sig vad och vad man köpt sen.
Det är också en god ordning. Man hör ihop. Väljer man kyrkan får man Guds välsignelse över sig och sitt äktenskap. Man får höra om äktenskapets helighet. I katolska kyrkan är äktenskapet ett av de sju sakramenten. Vi ser det inte så, men det är ändå heligt. Därför ska man inte bryta ett äktenskap. Otrohet är allvarligt. I en vigsel lovar man ”i nöd och lust” och ”tills döden skiljer oss åt”. Men Svenska kyrkan öppnar upp för möjligheten till en ny chans. Ibland blir ett äktenskap bara omöjligt. Man gör varandra illa. Då kan skilsmässan vara nödvändig. Och efter en tid kan man då ingå ett nytt äktenskap. Tyvärr tror jag att allt för många ger upp för fort. Man behöver inte tycka lika om allt. Man kan gräla utan att sluta älska. Man måste ge och ta. Inte bara gå sin väg för att man inte får vara viktigast.