Vi hamnade inte i Göteborg

snörikt.

.MärMärkligtså våren dröjer.

 

 

 

Och inte i Luleå heller. Vi kom precis dit vi skulle med Nextjet.  Västernorrland är kallt och det är mycket snö.  Det bli en lång vinter.

Resan gick bra. Men jag har rejält ont i kroppen. Det läker, men det går sakta.

Vet någon hur man blir av med rutan med reklam för payments button.? Och hur man redigerar det som hamnar under rutan? Mycket irriterande.

 

 

Read Full Post »

På tal om grodor…

… så måste jag berätta om när sonen och hans dåvarande flickvän var på väg till oss med buss. Sonen sms:ade att flickvännen undrade om vi hade snö… Nej, svarade jag, här finns bara gräs, vi trodde ni skulle ha med er snö.

Sonen raderade den konversationen illa fort.

Read Full Post »

Vardagen är kommen

Det skymmer. Men konstigt att inte gå runt och tända granar och stakar. Vi har städat ut julen idag. Den levande granen tog vi igår. Aldrig någonsin har jag varit med om en gran som barrat så. Den barrade när vi tog in den. Och de senaste veckorna har det varit fullt mellan dammsugningarna. Vi fick en granbädd att gå på när den forslades ut.

Men det var positivt att vi kunde lämna den på återvinning där vi köpt den. Och fick ett bröd tillbaka.

Det har snöat. Det är vackert. Typisk januaridag. Glad att inte behövt gå ut i helgen. Egentligen önskar jag mig en hund. Men då måste man ut även om det är snöstorm…

Maken har rest ikväll. Han har viktiga möten tidigt i morgon bitti. Och nån sorts fest  i morgonkväll. Tillbaka tisdag.  Ibland uppskattar jag lite tid för mig själv. Har inte riktigt vant mig ännu vid att dela hem och tid med  någonannan.

I morgon är allt tillbaka i veckornas trall. Alla är tillbaka efter julledighet. Mottagningen, grupper, olika besök på ”hemmen”. Det rullar på.

Read Full Post »

I väntan på snön

Vi väntar på snöovädret men enligt SMHI ska det inte nå hit förrän i morgon eftermiddag. Får se då hur det blir med samling med internationella gruppen. Vi ska dra vårt stora fastelotteri. Men det kan göras likaväl en annan dag. Jag vill inte att folk ska ta sig fram från gårdarna om det är oväder och sliriga vägar.

Det har blåst hela dagen. Men solen tittar fram. Jag har varit på korttidsboendet på förmiddagen. Jag har stimulansgrupp där varje måndag. Idag hade jag med en bok om svenska trädgårdar. Speciellt roligt var att en enbart engelsktalande dam fann nöje i bilderna. ” I am so glad that I came today”.

På eftermidagen var jag hos ett äldre par där frun fyllde 91. Mannen blir 95 i sommar. De har varit gifta lite drygt 70 år. Lite krämpor, lite glömska – men i grunden är dom ganska pigga. De lever ett fyra generationersliv. Dotter, dotterson, dottersonsson bor alla på samma gård. Till stor glädje för varandra.

När jag var ute på vägarna satt jag i mina tankar och lyssnade på min ljudbok ”Litle Bee”. Vet inte om jag automatiskt saktade farten där kameran är eller om jag glömde. Märkte ingen blixt i alla fall…

Read Full Post »

Det snöar när döden kom på besök

Det har snöat rejält i natt och under dagen. Vi som hoppades på vår!

Igår dog en av mina kära gubbar på hemmet. Jag hade sett att det gick utför så det var inte oväntat. Ändå känner jag det jag ofta känner när dödsfall inträffar. Det är sorgset och en saknad.

Som ganska ung hade jag en fin kontakt med en gammal dam. När hon var döende tillkallades jag. Och lämnades ensam med henne. Det var första gången jag såg någon dö. På ett sätt var det fint att få hålla hennes hand. Men när hon var död tillkallade jag distriktsköterskan som konstaterade dödsfallet och ett biträde hon hade med la den gamla damen tillrätta och band upp käken. Sen ringde de till närmsta släktingarna som var ganska avlägset släkt och inte på något vis haft den kontakt jag hade.

Så kom prästen som la ner stor energi på att bry sig för släktingarna. Ingen såg mig. Stilla drog jag mig undan och for hem. Det var inte enkelt för mig att hantera vad jag varit med om. Sorgen slog också till med en oväntad kraft.

Den erfarenheten fick mig att börja fundera över hur vårdpersonal tas om hand när deras skyddslingar dör. De får sällan ta avsked eller vara med på begravningen. Om de inte tillåts sörja blir de låsta i sina känslor och kan inte fästa sig vid de gamla. Att arbeta med äldre är att röra sig i dödens väntrum. Antingen så får man leva med sorgen och bearbeta den eller så blir man känslokall. Bra äldrevård är noga med omsorgen om personalen.

Jag har tidigare haft samtalsgrupper med personal om sorg. Nu var det längesedan och jag kan bara hoppas att äldreomsorgen själva har samtal om sorg.

Read Full Post »

Med tiden förändras allt…

På förmiddagen var jag på ”hemmet” och hade med mig lite bilder på kändisar ur deras egen generation. Har gjort det förut och då har det funkat jättebra, men idag var det bara några få de kände igen. En dam trodde att hon kände dom alla. Men det gör inte så mycket att det blir lite tokigt och att inte alla hänger med. Det blir en stunds gemenskap. Men det är lite sorgligt att se hur demensen fortskrider…

På eftermiddagen har jag varit på månadsmöte med den förening som delvis betalar min lön. En gång i tiden var det en livaktig förening med massor av medlemmar. Man kunde då avlöna en diakonissa på sina inkomster. Det går inte längre, församlingen får ta det största ansvaret. Men i många år fanns det en gammaldags diakonissa som var sjuksköterska och skötte om byborna. Hon är nu död sen ett antal år. Föreningen har krymt ihop, men har fortfarande lite pengar som det gäller att få avkastning på.

Jag har dessutom varit ute och sladdat i blötsnön. Det har snöat och det är sörjigt värre.

Read Full Post »