Idag regnar det. Men vi tog taxi till centrum för att övervaka den engelska mässan. Engelska eller engelska+ Agendan stämde inte heller.
Tillbaka på hotellet låg en lapp om att chefen för receptionen ville prata med oss. Hipp. En gång i Indien var vi ute för det. Vår räkning till hotellet översteg 2000 kronor och då blev de rädda att vi inte skulle kunna betala. Så var det inte denna gång. Det handlade om att vi skulle ha klagat på hotellet. Att vi inte var nöjda med rum, personal, restauranger. Vi blev bestört. Vi är ju så nöjda med hotellet. Personalen är fantastisk.
Men maken gick en dag upp på rummet för att hämta datorn. Städerskan var där, dörren stod öppen, han gick bara in och hämtade den. Hur kunde städerskan veta att han bodde där? Det kunde varit vem som. Någon som bara gick in och tog för sig.
Detta hade blivit en stor grej.
Nåväl vi pratade oss samman och som en gest skickade de upp en flaska vin och ett fruktfat.